Fredag: Bestämde mig för att vända tillbaka på dygnet så höll mig vaken mesta delen av dagen. Somnade klockan 10 och sov till 13, och höll mig vaken. Tanken var ju att jag skulle få sova tidigt på kvällen med Gurra istället för att sitta vaken – ännu en natt.
Kände mig allmänt less på allt, kändes som ungen inte ville ut alls utan jag var säker på att jag skulle bli igångsatt en vecka senare. På kvällen gjorde Gurra tacos medans jag satt och grät i soffan. ”Varför vill han inte komma ut och träffa oss? Fattar han inte hur mycket vi längtar?!” satt jag och ylade.
Gurra somnade ganska tidigt den kvällen och började sätta igång och snarka. Jag fick ett tok damp utbrott och gick och la mig i gästrummet. Ont i magen och början på migrän.
Lördag : Vid 2 rycket hade jag fortfarande inte somnat utan låg med migrän och magont. Gurra fixade två alvedon som jag spydde upp 10 minuter senare. Vi låg i gästrummet och mös ett tag och sen gick jag på toa. Gurra var nere i köket för att fixa nya tabletter. Hann knappt sätta mig förrän det forsar vatten. Var lite osäker på om det verkligen var ”på riktigt”, men ropade på G och sa att jag tror vattnet gick. Då var klockan 04:44.
Började efter det få ondare och ondare i magen. Samtidigt som varje värk kom så rann det vatten, så vi la handdukar i sängen och letade fram en sida där man kan klocka värkar.
05:11 började vi klocka. Det var allt mellan 50sekunder till 30 sekunder och ca 6-8 minuter emellan.
Mellan värkarna så ringde vi förlossningen som sa att vi skulle komma in vid 8 och att jag skulle försöka vila.
Jo, tjena. Vem kan vila när man blir så uppspelt? Jag la mig i soffan och Gurra käkade frukost samtidigt som vi fortsatte klocka. Nu var det ca 5 minuter mellan värkarna och klockan var runt 6.
Satte mig på en pall i duschen med supervarmt vatten vid halv 7. Hur skönt som helst! Efter duschen plattade jag håret och sminkade mig lite, mest för att försöka tänka på annat och få tiden att gå. Samtidigt bara rann det vatten.
Vid halv 8 så är vi klara att åka. Vi tar med väskorna utifall vi skulle få stanna, men jag är säker på att vi kommer komma hem igen så tar inte med mig kudde och morgonrocken som jag hade tänk.
8:15 kommer vi fram till Huddinge Sjukhus. Jag hade värkar i bilen med 4 minuters mellanrum som höll i sig i ca 1,5 minuter. Vi blev mottagna av en barnmorska som hette Eva och hon hade tydligen vart med i serien ”barnmorskorna” som gick på tv för ett par år sen.
Hon satte ctg och pratade med oss. Till slut kollade hon hur öppen jag var. Hon visade hur lång livmodertappen var och sa att när den är utplånad börjar man öppna sig, och jag hade ca 0,5 cm kvar.
”Oj” tänkte jag, ” då är det ju dags att börja öppna sig snart coolt”
”Jag tror dock inte vattnet gått, för jag känner en hinna här”sa hon ”men jag har bra nyheter till er, du är öppen 4 cm redan, så dig släpper vi inte hem”.
Eh va?! Vadå? Hur kunde jag vara öppen 4 cm? Det är ju galet?
Efter det gjorde hon en hinnesvepning som var mindre trevlig, men kunde lätt andas mig igenom den i alla fall.
Vi blev glada men lite chockade över att få stanna.
Vi fick ett rum, och jag fick de ökända, supersköna nättrosorna. Alltså, de var underbara!
Tyckte förlossningsrummet var trisst, fast det var skönt att det var nära till toan. Jag satte på mig en skjorta, gjorde nytt ctg, och så käkade vi frukost. Allt såg bra ut så det var bara att hoppa upp och hoppa. Vandrade runt,runt…
Vid 12 fick jag kraftigare värkar och fick ”hotpack” knutna runt magen, väldigt skönt! Var uppe och gick väldigt mycket.
Fick alvedon mot huvudvärken.
Vid 13:30 så var det bm-byte och vi fick en underbar barnmorska!Åh, jag ville verkligen att det skulle bli hon som skulle förlösa mig!
13:50 fick jag testa lustgasen. Tar på minsta möjliga nivå, och jisses vad härligt! Pratade glatt i telefon och rullade runt i min ”rullator”. Satt även på en boll och studsade samtidigt som jag sög i mig den underbara gasen.
Tvingde även Gurra att testa gasen.
14:30 Vi hade med oss datorn och de hade wifi på förlossningen så vi kollade West Hams match mot Millwall och käkade godis.
16:15 De tar hål på hinnorna.
18:00 Får värkstimulerande drop för det händer inte så mycket.
18:01 sätter de skalpelektrod för jag är uppe och rör mig så mycket.
Någon gång här emellan kommer min syster med mat till Gurra och mig.
19:00 Förbereds för EDA.
19:31 Får EDA och är helt borta pga av smärta och lustgas. Sket totalt i vad läkaren sa och hörde typ ingenting. Frågade gång på gång om min barnmorska hade gått hem då hon inte var i rummet.
Gurra var skitnervös när jag fick ryggbedövningen.
När bedövningen börjar hjälpa är jag i himlen. Jisses vad skönt! Gurra somnar av ren utmattning i en fåtölj och jag kollade Melodifestivalen.
21:15 Byte av barnmorska. Jag är lite ledsen för att hon jag tyckte så mycket om slutade. Tyckte att man skulle öppna privata förlossningsavdelningar så man kunde typ muta henne att stanna kvar. Logiken var inte på topp med andra ord.
Står upp mesta delen av tiden och har högsta på lustgasen. Fy fan vilken smärta och fy fan vilket tryck! Det kändes som jag skulle skita ut en melon. Hade sånna sjuka värkar att jag kissade på mig. Tur att jag hade megablöjan på mig!
23:00 Jag får hoppa upp i sängen för att bli undersökt – helt öppen och det är dags! Lägger upp benen i gynställning och får instruktioner om hur jag och Gurra ska göra. Barnmorskan och sköterskan står vid mina fötter – jag gör klart för dem att jag har bajsfobi och kräks om jag känner lukten. De garvade mest och sa att de ser sånt varje dag.
Så började jag krysta. Jävlar vad jag krystade. Vid ett tillfälle skrek jag bara rätt ut ” Jag går sönder helt och hållet!” och efter det kom huvudet. Gurra stod bakom och pressade upp mig, bm och sköterskan pressade upp benen mot mig och jag pressade mig mot knäna.
23:25 kommer vår älskling ut!
”Kön: en pojke föds i framstupa kronbjudning som skriker. Pojken har handen vid kinden vid framfödandet. VA 9/10 Navelsträngsomslingring runt hals och bål. Svagt mekfärgat fostervatten ses rikligt i samband med partus. Pojken mekar rikligt strax efter partus.”
Fick upp Eric på bröstet och sa ”Jag vill inte se honom så jag blundar nu”. Kände min lilla älskling och luktade på honom. Tittar på Gurra som står och gråter och säger att jag är så sjukt grym.
23:33 kommer moderkakan som jag mer än gärna vill titta på.
Blir sydd medans Eric ligger på mitt bröst. Blir informerad om att många tycker att det är just det värsta. Ber barnmorskan att börja med det värsta och frågar om det blir värre än så. När hon säger nej garvar jag lite och frågade om jag borde få veta hennes syslöjdsbetyg. Det gjorde absolut inte ont.
Efter allt var klart fick vi vår bricka med mackor, jag ammade och sov en stund. Det var fullt på BB så vi fick ligga kvar på förlossningen.
Söndag: Morgonen efter åker Gurra hem en snabbis för att hämta sin medicin, duscha och gå på toaletten. Min syster kommer för att hålla mig sällskap och det känns skönt att prata av sig om allt med någon.
Vid 14:30 får vi åka upp till BB. Vi får ett rum längst in i en liten korridor, med egen toa och dusch – underbart! Vi ligger och myser och kollar på nätet. Uppdaterar facebook och lite annat.
Följande dagar försöker jag lära mig amma, vi sover i skift och är allmänt överjordiskt lyckliga. Gurra tar ansvar för blöjor och fixar mat och annat jag vill ha. Jag ligger i sängen och koncentrerar mig på vår son och hans matintag.
Vi gjorde hörseltest och läkarundersökning. Han var lite gul, men efter vi gjort om testet beslutas det att vi kan åka hem på tisdagen.
Hela upplevelsen kan jag inte beskriva på annat sätt än coolt, underbart och sinnessjukt speciellt.
Jag visste inte i min vildaste fantasi att jag var så stark och grym! Jag är otroligt stolt över mig själv över att jag klarade av en så pass lång förlossning, efter ha vart vaken så länge och med migrän.
Jag tror att eftersom jag inte hade några förväntningar alls på förlossningen så blev den så bra. Jag hade liksom ingen bild över hur ”jag ville” att förlossningen skulle se ut.
Jag är verkligen supernöjd!
Kände mig allmänt less på allt, kändes som ungen inte ville ut alls utan jag var säker på att jag skulle bli igångsatt en vecka senare. På kvällen gjorde Gurra tacos medans jag satt och grät i soffan. ”Varför vill han inte komma ut och träffa oss? Fattar han inte hur mycket vi längtar?!” satt jag och ylade.
Gurra somnade ganska tidigt den kvällen och började sätta igång och snarka. Jag fick ett tok damp utbrott och gick och la mig i gästrummet. Ont i magen och början på migrän.
Lördag : Vid 2 rycket hade jag fortfarande inte somnat utan låg med migrän och magont. Gurra fixade två alvedon som jag spydde upp 10 minuter senare. Vi låg i gästrummet och mös ett tag och sen gick jag på toa. Gurra var nere i köket för att fixa nya tabletter. Hann knappt sätta mig förrän det forsar vatten. Var lite osäker på om det verkligen var ”på riktigt”, men ropade på G och sa att jag tror vattnet gick. Då var klockan 04:44.
Började efter det få ondare och ondare i magen. Samtidigt som varje värk kom så rann det vatten, så vi la handdukar i sängen och letade fram en sida där man kan klocka värkar.
05:11 började vi klocka. Det var allt mellan 50sekunder till 30 sekunder och ca 6-8 minuter emellan.
Mellan värkarna så ringde vi förlossningen som sa att vi skulle komma in vid 8 och att jag skulle försöka vila.
Jo, tjena. Vem kan vila när man blir så uppspelt? Jag la mig i soffan och Gurra käkade frukost samtidigt som vi fortsatte klocka. Nu var det ca 5 minuter mellan värkarna och klockan var runt 6.
Satte mig på en pall i duschen med supervarmt vatten vid halv 7. Hur skönt som helst! Efter duschen plattade jag håret och sminkade mig lite, mest för att försöka tänka på annat och få tiden att gå. Samtidigt bara rann det vatten.
Vid halv 8 så är vi klara att åka. Vi tar med väskorna utifall vi skulle få stanna, men jag är säker på att vi kommer komma hem igen så tar inte med mig kudde och morgonrocken som jag hade tänk.
8:15 kommer vi fram till Huddinge Sjukhus. Jag hade värkar i bilen med 4 minuters mellanrum som höll i sig i ca 1,5 minuter. Vi blev mottagna av en barnmorska som hette Eva och hon hade tydligen vart med i serien ”barnmorskorna” som gick på tv för ett par år sen.
Hon satte ctg och pratade med oss. Till slut kollade hon hur öppen jag var. Hon visade hur lång livmodertappen var och sa att när den är utplånad börjar man öppna sig, och jag hade ca 0,5 cm kvar.
”Oj” tänkte jag, ” då är det ju dags att börja öppna sig snart coolt”
”Jag tror dock inte vattnet gått, för jag känner en hinna här”sa hon ”men jag har bra nyheter till er, du är öppen 4 cm redan, så dig släpper vi inte hem”.
Eh va?! Vadå? Hur kunde jag vara öppen 4 cm? Det är ju galet?
Efter det gjorde hon en hinnesvepning som var mindre trevlig, men kunde lätt andas mig igenom den i alla fall.
Vi blev glada men lite chockade över att få stanna.
Vi fick ett rum, och jag fick de ökända, supersköna nättrosorna. Alltså, de var underbara!
Tyckte förlossningsrummet var trisst, fast det var skönt att det var nära till toan. Jag satte på mig en skjorta, gjorde nytt ctg, och så käkade vi frukost. Allt såg bra ut så det var bara att hoppa upp och hoppa. Vandrade runt,runt…
Vid 12 fick jag kraftigare värkar och fick ”hotpack” knutna runt magen, väldigt skönt! Var uppe och gick väldigt mycket.
Fick alvedon mot huvudvärken.
Vid 13:30 så var det bm-byte och vi fick en underbar barnmorska!Åh, jag ville verkligen att det skulle bli hon som skulle förlösa mig!
13:50 fick jag testa lustgasen. Tar på minsta möjliga nivå, och jisses vad härligt! Pratade glatt i telefon och rullade runt i min ”rullator”. Satt även på en boll och studsade samtidigt som jag sög i mig den underbara gasen.
Tvingde även Gurra att testa gasen.
14:30 Vi hade med oss datorn och de hade wifi på förlossningen så vi kollade West Hams match mot Millwall och käkade godis.
16:15 De tar hål på hinnorna.
18:00 Får värkstimulerande drop för det händer inte så mycket.
18:01 sätter de skalpelektrod för jag är uppe och rör mig så mycket.
Någon gång här emellan kommer min syster med mat till Gurra och mig.
19:00 Förbereds för EDA.
19:31 Får EDA och är helt borta pga av smärta och lustgas. Sket totalt i vad läkaren sa och hörde typ ingenting. Frågade gång på gång om min barnmorska hade gått hem då hon inte var i rummet.
Gurra var skitnervös när jag fick ryggbedövningen.
När bedövningen börjar hjälpa är jag i himlen. Jisses vad skönt! Gurra somnar av ren utmattning i en fåtölj och jag kollade Melodifestivalen.
21:15 Byte av barnmorska. Jag är lite ledsen för att hon jag tyckte så mycket om slutade. Tyckte att man skulle öppna privata förlossningsavdelningar så man kunde typ muta henne att stanna kvar. Logiken var inte på topp med andra ord.
Står upp mesta delen av tiden och har högsta på lustgasen. Fy fan vilken smärta och fy fan vilket tryck! Det kändes som jag skulle skita ut en melon. Hade sånna sjuka värkar att jag kissade på mig. Tur att jag hade megablöjan på mig!
23:00 Jag får hoppa upp i sängen för att bli undersökt – helt öppen och det är dags! Lägger upp benen i gynställning och får instruktioner om hur jag och Gurra ska göra. Barnmorskan och sköterskan står vid mina fötter – jag gör klart för dem att jag har bajsfobi och kräks om jag känner lukten. De garvade mest och sa att de ser sånt varje dag.
Så började jag krysta. Jävlar vad jag krystade. Vid ett tillfälle skrek jag bara rätt ut ” Jag går sönder helt och hållet!” och efter det kom huvudet. Gurra stod bakom och pressade upp mig, bm och sköterskan pressade upp benen mot mig och jag pressade mig mot knäna.
23:25 kommer vår älskling ut!
”Kön: en pojke föds i framstupa kronbjudning som skriker. Pojken har handen vid kinden vid framfödandet. VA 9/10 Navelsträngsomslingring runt hals och bål. Svagt mekfärgat fostervatten ses rikligt i samband med partus. Pojken mekar rikligt strax efter partus.”
Fick upp Eric på bröstet och sa ”Jag vill inte se honom så jag blundar nu”. Kände min lilla älskling och luktade på honom. Tittar på Gurra som står och gråter och säger att jag är så sjukt grym.
23:33 kommer moderkakan som jag mer än gärna vill titta på.
Blir sydd medans Eric ligger på mitt bröst. Blir informerad om att många tycker att det är just det värsta. Ber barnmorskan att börja med det värsta och frågar om det blir värre än så. När hon säger nej garvar jag lite och frågade om jag borde få veta hennes syslöjdsbetyg. Det gjorde absolut inte ont.
Efter allt var klart fick vi vår bricka med mackor, jag ammade och sov en stund. Det var fullt på BB så vi fick ligga kvar på förlossningen.
Söndag: Morgonen efter åker Gurra hem en snabbis för att hämta sin medicin, duscha och gå på toaletten. Min syster kommer för att hålla mig sällskap och det känns skönt att prata av sig om allt med någon.
Vid 14:30 får vi åka upp till BB. Vi får ett rum längst in i en liten korridor, med egen toa och dusch – underbart! Vi ligger och myser och kollar på nätet. Uppdaterar facebook och lite annat.
Följande dagar försöker jag lära mig amma, vi sover i skift och är allmänt överjordiskt lyckliga. Gurra tar ansvar för blöjor och fixar mat och annat jag vill ha. Jag ligger i sängen och koncentrerar mig på vår son och hans matintag.
Vi gjorde hörseltest och läkarundersökning. Han var lite gul, men efter vi gjort om testet beslutas det att vi kan åka hem på tisdagen.
Hela upplevelsen kan jag inte beskriva på annat sätt än coolt, underbart och sinnessjukt speciellt.
Jag visste inte i min vildaste fantasi att jag var så stark och grym! Jag är otroligt stolt över mig själv över att jag klarade av en så pass lång förlossning, efter ha vart vaken så länge och med migrän.
Jag tror att eftersom jag inte hade några förväntningar alls på förlossningen så blev den så bra. Jag hade liksom ingen bild över hur ”jag ville” att förlossningen skulle se ut.
Jag är verkligen supernöjd!
